Det är inte tillåtet att använda industri-pyrometrar för att diagnostisera människor, men i många fall kan man använda dem för praktiska förhandsbedömningar, t.ex. vid spridning av epidemiska sjukdomar som numera är fallet i många länder på grund av COVID-19.
I dessa tider då det råder en enorm efterfrågan på febertermometrar i hela världen funderar vissa på om man inte bara kan använda sig av en infraröd termometer som ett alternativ. Industri-pyrometrar är inte godkända för att ställa diagnoser på människor. Däremot kan de, trots den något lägre noggrannheten, utan problem användas för praktiska förhandsbedömningar i situationer då många människor kan fastställa att temperaturen har stigit under kort tid.
Faktum är att infraröda termometrar endast återger temperaturen för den yta som mäts utan att ange respektive korrigeringsfaktorer. Med andra ord får man resultat för pannan, men inte för hela kroppens temperatur som är fallet när man använder extra professionella febertermometrar. Dessa termometrar arbetar med särskilda beräkningsalgoritmer och inom ett avgränsat temperaturområde som ligger lite högre än den maximala kroppstemperaturen, vilket i sig gör att de inte bör användas utanför detta mätområde (ca 34–42 C).
Industritermometrar har i allmänhet ett betydligt större mätområde, vilket betyder att man både kan använda dem till temperatur-screening av människor och som ett allmännyttigt instrument på jobbet eller i vardagen.
Kontaktlös mätning
Normalt sett utför man kontaktlösa temperaturscreeningar på pannan. Men pannans temperatur fluktuerar och beror bland annat på ålder, kroppsvikt, omgivningsförhållandena samt till vilken grad personen i fråga är aktiv.
När man till exempel svettas efter att man har ansträngt kroppen får man ett felaktigare resultat på grund av den avdunstande kylan jämfört med när man inte svettas. När man kommer från en kylig miljö och stiger in i en varm atmosfär är pannan ändå lite svalare än normalt ett tag. Skillnaden kan uppgå till flera grader Celsius. Däremot ändras inte kroppstemperaturen, utan den håller sig i princip konstant. Om man har ljus hudfärg får man också andra resultat än om hudfärgen är mörk osv.
När allt kommer omkring finns det inte något enkelt sätt att räkna om den uppmätta yttemperaturen, eller kroppens yttemperatur, som man kan begagna sig av för att omvandla temperaturen till kroppens kärntemperatur eller någon typ av faktor.
Däremot kan man få adekvata resultat med hjälp av industri-pyrometrar i förhållande till kroppens kärntemperatur, förutsatt att man rättar sig efter några punkter.
Alternativ 1: Du fastställer temperaturskillnaden
- Använd en lämplig febertermometer för att ta reda på kroppens faktiska kärntemperatur på olika testpersoner i olika åldrar och mät samtidigt testpersonernas panntemperatur flera gånger med pyrometern. Tänk på att pannan ska vara torr. Kontrollera att det avstånd som ska mätas inte är längre än 5 till 10 cm. Vidrör heller aldrig pannan på den person som du avser att mäta för att förhindra smittspridning. Håll så lugnt som möjligt i pyrometern och vänta alltid tills mätvärdet har stabiliserats.
- Du fastställer ett medelvärde med hjälp av mätvärdena. Om t.ex. den temperatur som du har fastställt med hjälp av febertermometern ligger på 36,5 °C och medelvärdet som du har fått fram med hjälp av pyrometern hamnar på 35,0 °C kan man rent statistiskt sett utgå från att den temperatur som du har mätt med hjälp av pyrometern i genomsnitt landar på 1,5 °C under kroppens kärntemperatur.
- Om man kan ställa in ett larmvärde och man till exempel använder 38 °C som reaktionsgräns behöver larmet i enheten vara inställt på ”36,5 °C”.
Alternativ 2: Du definierar en korrigerande utsläppsgrad
- Använd en lämplig febertermometer för att ta reda på kroppens faktiska kärntemperatur på olika testpersoner i olika åldrar och mät samtidigt testpersonernas panntemperatur flera gånger med pyrometern. Tänk på att pannan ska vara torr. Kontrollera att det avstånd som ska mätas inte är längre än 5 till 10 cm. Vidrör heller aldrig pannan på den person som du avser att mäta för att förhindra smittspridning. Håll så lugnt som möjligt i pyrometern och vänta alltid tills mätvärdet har stabiliserats.
- Du fastställer ett medelvärde med hjälp av medelvärdena. Om det är möjligt att ändra på utsläppsgraden med pyrometern ska du endast anpassa den tills pyrometern visar samma värde för alla testpersoners temperatur på pannan under ytterligare en mätning, ett värde som du redan fått vid mätningen med febertermometern.
3.Om det är möjligt att ställa in ett larmvärde med enheten och om du till exempel använder 38 °C som reaktionsgräns för en högre kroppstemperatur ska du också ställa in gränsvärdet på ”38 °C”.
Oavsett om du bestämmer dig för att tillämpa det första eller andra alternativet är det viktigt att betänka att alla processer behöver genomföras utifrån den specifika enheten och inte går att tillämpa som en standard för alla enheter. Detta beror på att alla enheter uppvisar olika mätfel och osäkerheter vid mätningen.
Vi vill återigen påpeka att mätningar som utförs med pyrometern endast får betraktas som indikativa bedömningar och de ersätter inte en lämplig temperaturmätning som t.ex. då man mäter temperaturen i munnen, armhålan eller ändtarmen!
Frågor om infraröda termometrar?
Trotecs kundtjänst står alltid till tjänst när det gäller att svara på frågor om miljömässiga mätningar. Våra experter på området temperaturmätning och dess samtliga aspekter hjälper dig gärna på +49 2452-962 400 eller via e-post: info@trotec.de
Hör gärna av dig.
